Vikt och menscykel: vad som förändras och vad som inte gör det

Om vågen visar ett halvt kilo mer under mensdagarna betyder det inte att du har lagt på dig fett. I en studie med 42 kvinnor vägdes deltagarna två gånger i veckan under en hel cykel, och vikten låg omkring 0,45 kg högre under menstruationen än under cykelns första vecka. Författarna kopplade skillnaden till en ökning av extracellulärt vatten, utan andra betydande förändringar i kroppssammansättningen. Det är ett litet tal, men tillräckligt för att stöka till både vågen och huvudet hos den som väger sig varje dag.

Uppblåsthet hör till de symtom som förknippas med premenstruellt syndrom, och de dyker upp veckorna före mensen och kan variera från månad till månad. En menscykel återkommer i genomsnitt var 28:e dag, även om cykler mellan 21 och 35 dagar också är vanliga. En liten studie tyder på att vikten kan variera under cykeln, men resultaten från tidigare studier går isär. Problemet sitter inte i kroppen. Det sitter i förväntan att vågen alltid ska visa samma sak.

Det är värt att säga direkt: underlaget på det här området är tidigt. Studien som nämner 0,45 kg är liten – 42 kvinnor – och författarna själva påpekar att tidigare forskning har gett motstridiga resultat. Behandla alltså siffrorna som en rimlig antydan, inte som en universell regel.

Varför går vågen upp före mensen?

Det korta svaret är vatten – men underlaget är inte entydigt. Det längre svaret rymmer flera saker som händer samtidigt, och alla är inte väl förstådda. Det man vet med hygglig säkerhet är att känslan av uppblåsthet ingår i den samling symtom som många kvinnor har veckan eller veckorna före mensen. NHS räknar uppblåsthet till symtomen vid premenstruellt syndrom, och de kan variera från månad till månad.

Uppblåstheten behöver inte vara fett. En del forskning tyder på att vikten kan öka något under menstruationen, på grund av ökat extracellulärt vatten, även om tidigare studier har kommit fram till motsatta resultat. Vågen fångar upp det. Spegeln också.

Utöver vattnet finns andra faktorer som blandas in och gör tolkningen svår. Ingen av dem är helt kartlagd i forskningen, och det är därför underlaget räknas som tidigt: vi vet att vikten fluktuerar, men inte exakt hur mycket, för vem eller varför.

Varierar vikten verkligen med cykeln, eller inbillar jag mig?

Du inbillar dig inte. Den varierar. Frågan är hur mycket och åt vilket håll. Studien som redan nämnts hittade den högsta vikten under menstruationen, inte före den, vilket går emot föreställningen att man går upp i vikt veckan innan mensen. Enligt samma författare har andra tidigare arbeten kommit fram till andra slutsatser. Med andra ord: åt vilket håll variationen pekar är inte enighet om.

En liten studie tyder på en viktvariation kopplad till kroppsvatten under menscykeln, men resultaten är inte avgörande. Väger du dig en gång i månaden på måfå kan du dra fel slutsatser om din kost eller din träning.

Här ligger det praktiska kruxet: de flesta väger sig utan att veta vilken fas av cykeln de är i. Man jämför dagens vikt med förra veckans som om de vore likvärdiga. Det är de inte. Och sedan lägger man på sig själv skulden för en variation som är fysiologisk.

Vad kan förändra sig den här veckan – och vad är inte värt besväret

Det första som hjälper är varken en diet eller ett te. Det är att ändra hur du mäter dina framsteg. Väg dig vid samma tid och under samma förhållanden, men inte varje dag. En gång i veckan, på samma dag i cykeln, ger dig en rad punkter som går att jämföra. Vill du vara noggrannare kan du också anteckna cykelfasen i en anteckning eller en app. Efter två eller tre månader har du ditt eget mönster – inte mönstret från en studie med 42 kvinnor, utan ditt.

Sedan finns det konkreta mått som forskning om levnadsvanor och premenstruella symtom pekar ut som rimliga, även om just underlaget för vikten är begränsat. NHS råder dig att kontakta en läkare om förändrade levnadsvanor inte hjälper eller om symtomen påverkar vardagen. Det är inga glamorösa åtgärder. De fungerar för en del, inte för alla, och de tar tid.

Det som brukar inte hjälpa: att skära ner på salt drastiskt från en dag till en annan och förvänta sig omedelbart resultat på vågen; att köra restriktiva dieter veckan före mensen, när aptiten är högre och tålamodet kortare; att köpa tillskott som lovar "hormonell balans" utan något gediget vetenskapligt stöd. Ingen av de strategierna har den evidens som de gör reklam för.

Det hjälper inte heller att väga sig flera gånger om dagen. Då mäter du brus och kallar det signal.

Tillskott: var de hör hemma, ärligt sagt

De hör hemma i liten utsträckning, och det är bättre att säga det rakt ut. I det underlag som finns går det inte att peka på någon enskild ingrediens som en lösning på viktvariation kopplad till menscykeln. Det gäller de ingredienser som TuttiBear använder i sina Kollagen-gummies – hydrolyserat kollagen, vitamin C, biotin och selen – och de som förekommer i andra sammanhang, som folsyra, vitamin A, vitamin B6 eller vitamin C. Ingen av dem har på det här området underlag som bär ett sådant löfte.

Det betyder inte att de är värdelösa för annat. Det betyder att de inte är svaret på den här frågan. Om du funderar på att ta ett tillskott för vikten och cykeln ska du veta att du köper ett hopp, inte en behandling. Kollagen-gummies är ett kosttillskott för vuxna med 1000 mg hydrolyserat kollagen, 24 mg vitamin C, 15 µg biotin och 18 µg selen per två gelégodisar; dosen är två gelégodisar per dag eller enligt anvisning från hälso- och sjukvårdspersonal. De innehåller polyoler, och överdriven konsumtion kan ha laxerande effekt. Inget av detta är avsett att reglera vikten eller cykeln.

Skönhetspaket är ett paket med flera produkter, och det finns ingen märkningsinformation i underlaget som gör det möjligt att beskriva mängder eller ingredienser. Om ditt mål är att lösa viktfluktuationer är ingen av de här produkterna vägen dit. Vägen är att förstå mönstret, justera förväntningarna och vid behov prata med vården.

När är det inte längre normalt?

Viktvariation kopplad till cykeln nämns i studier, även om tidigare forskning har gett motstridiga resultat. Det finns ändå tecken som motiverar ett samtal med läkare eller apotekare. NHS råder dig att söka vård om förändrade levnadsvanor inte hjälper eller om symtomen påverkar vardagen. Det gäller premenstruellt syndrom i allmänhet, och uppblåsthet är ett av de symtom som NHS kopplar till syndromet under veckorna före mensen.

Inget av det här är en diagnos som en artikel ställer. Det är bara sunt förnuft att veta när samtalet behöver föras vidare till någon annan.

Hur lång tid innan du vet om något har förändrats

Förvänta dig inga resultat på tre dagar. Cykeln är i genomsnitt 28 dagar; för att jämföra två likvärdiga faser behöver du minst en hel cykel, och för att känna tillförlitlighet i mönstret behöver du två eller tre. Börjar du registrera vikt och cykelfas i dag har du en aning i slutet av nästa månad; i slutet av tre månader har du data som går att lita på. Det gäller oavsett vilken förändring du gör – mat, motion, sömn eller helt enkelt sättet du väger dig på.

Och om du efter den tiden konstaterar att vågen fortsätter att gå upp konsekvent, och inte bara i samma fas av cykeln? Då är saken kanske inte bara vätskeretention. Det är något annat, och det är värt att ta med sig till någon som kan bedöma det. En liten studie tyder på att den cykliska fluktuationen kan ligga kring ett halvt kilo, men resultaten från tidigare studier är motstridiga. Det förklarar inte ett mönster som hållit i sig i månader. Den skillnaden – mellan vad som är cykeln och vad som inte är det – är förmodligen det mest användbara du tar med dig härifrån.