Högt kortisol: vad det är och när du bör söka vård

Högt kortisol beror ofta på långvarig behandling med höga doser kortikosteroider eller på godartade tumörer i hypofysen eller binjurarna. Detta tillstånd kallas Cushings syndrom och är ovanligt, enligt NHS. Är du orolig för att du har för mycket kortisol i kroppen? Då är det klokt att prata med en läkare, särskilt om du samtidigt tar steroider.

Vad är högt kortisol egentligen?

Kortisol är ett hormon som kroppen behöver för att fungera. När nivåerna blir för höga under lång tid kan det leda till Cushings syndrom. Det är en ovanlig sjukdom som NHS beskriver. Bakomliggande orsaker kan vara behandling med kortikosteroider i tablettform under lång tid, eller tumörer som inte är elakartade i hypofysen eller binjurarna.

Det är viktigt att skilja på tillfälligt förhöjt kortisol, som kan hända vid stress eller sjukdom, och det kroniska tillståndet Cushings syndrom. Den här artikeln handlar om det senare, eftersom det är då symtomen blir tydliga och utredning kan behövas.

Vilka symtom ger högt kortisol?

Vid Cushings syndrom beskriver NHS följande tecken: fettansamling kring nacken, övre delen av ryggen, bröstet och buken, medan armar och ben blir tunnare. Ansiktet kan bli rött och runt. Du kan lätt få blåmärken, få bristningar på huden, känna muskelsvaghet, få minskad libido, humörsvängningar och oregelbunden eller utebliven menstruation. Symtomen kommer smygande och utvecklas gradvis.

Om du har flera av dessa tecken samtidigt, särskilt om du tar kortikosteroidmedicin, råder NHS dig att kontakta en vårdcentral. Vänta inte för att se om det går över.

Vanliga orsaker till förhöjt kortisol

De allra flesta som har förhöjt kortisol har inte Cushings syndrom. Oftast handlar det om yttre faktorer som stress, sömnbrist eller vissa mediciner. Långvarig psykisk stress kan höja kortisol tillfälligt, men det är inte samma sak som den sjukliga nivån vid Cushings syndrom.

Även sömnbrist och oregelbundna dygnsrytmer kan påverka kortisolproduktionen. Koffein och alkohol kan bidra till sämre sömnkvalitet, vilket i sin tur kan påverka hormonnivåerna negativt. Det är dock viktigt att komma ihåg att dessa vardagliga faktorer inte ger Cushings syndrom.

Vad du kan förändra den här veckan

Om du är stressad eller sover dåligt finns det saker du kan göra för att må bättre, även om de inte behandlar ett medicinskt tillstånd. Först och främst: prioritera sömn. Försök att gå och lägga dig och stiga upp vid ungefär samma tid varje dag, även på helgen. Sikta på sju till nio timmars sömn per natt.

Rör på dig regelbundet. Promenader, cykling eller annan måttlig motion kan minska stresskänslor och förbättra sömnkvaliteten. Undvik intensiv träning sent på kvällen om du har svårt att varva ner.

Begränsa koffein efter lunch och undvik alkohol nära läggdags. Skärmar kan göra det svårare att somna, så försök att lägga bort telefonen en stund innan du ska sova.

Prova avslappningstekniker som djupandning eller meditation. Det finns ingen garanti för att det sänker kortisolet, men många upplever att det hjälper dem att hantera stress bättre.

Vad som oftast inte hjälper

Det finns många produkter och metoder som påstås sänka kortisolet. De flesta saknar vetenskapligt stöd. Att till exempel köpa dyra tillskott som marknadsförs som "kortisolblockerare" är sällan värt pengarna. Ingen av de ingredienser vi nämner i den här artikeln har visats sänka kortisol hos människor i robusta studier.

Att hoppa över måltider eller svälta sig själv för att "återställa" hormoner är inte heller en bra idé. Kroppen behöver näring för att fungera normalt.

Var tillskott kan passa in – utan överdrifter

Vi presenterar inte något tillskott som en lösning på högt kortisol. Däremot kan vissa ingredienser ha studerats för sömn och stress, även om evidensen är tidig och inte slutgiltig.

Om du har svårt att somna kan melatonin vara ett alternativ. TuttiBear har Gummies för God Sömn som ger 1 mg melatonin per dos (2 gelégodisar), för vuxna. De rekommenderas inte till barn, gravida eller ammande kvinnor. De kan orsaka dåsighet; kör inte bil eller använd maskiner efter intag.

Om du känner dig stressad kan ashwagandha, L-teanin och GABA vara ingredienser som studerats i viss utsträckning. TuttiBear har Gummies mot Stress med ashwagandhaextrakt, L-teanin, GABA, vitamin D3 och vitamin B12 per dos (2 gelégodisar), för vuxna. Vi presenterar dem inte som en behandling mot högt kortisol. De rekommenderas inte till barn, gravida eller ammande kvinnor, eller till personer med sköldkörtel- eller autoimmuna sjukdomar. Vid leversjukdom, andra sjukdomar eller läkemedelsanvändning, rådgör med en vårdgivare innan användning. De kan orsaka dåsighet.

Ingen av dessa produkter är ett måste. De är ett komplement om du tycker att de passar dig, men de ersätter inte sömn, motion och vid behov medicinsk vård.

När du bör prata med läkare eller apotekare

Det finns tecken som gör att du bör söka vård. NHS rekommenderar att du kontaktar en vårdcentral om du har symtom på Cushings syndrom, särskilt om du tar kortikosteroidmedicin. Symtomen inkluderar fettansamling kring nacke, övre rygg, bröst och buk med tunnare armar och ben; rött och runt ansikte; lätt att få blåmärken; bristningar; muskelsvaghet; minskad libido; humörsvängningar; och oregelbunden eller utebliven menstruation. Dessa tecken kommer vanligtvis gradvis, inte över en natt.

Du bör också prata med en vårdgivare om du har en kronisk sjukdom eller tar regelbunden medicin och funderar på tillskott – rådgör med en apotekare först. Om du är osäker på om dina symtom är normala är det alltid okej att fråga. "Jag vet inte om det här är normalt" är en fullt giltig anledning att boka en tid.

Det finns ingen anledning att vänta med att söka hjälp om du är orolig. Hellre en kontroll för mycket än en för lite.